- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
233

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ludvig genmälde, att för bonom ej funnes någ^t
passande val att göra, emedan ban satte ett alltför högt
virde på sitt oberoende att försaka detsamma, med
mindre än att han finge en hustru, som förenade stor
| rikedom med ovanlig skönhet och de högsta
färdigheter. Han äskade, att hon skulle lysa i förmaken med
sin person och ega en förmögenhet, som. sammanlagd
med hans egen, medgåfve att föra ett ståtligt
lefnads-satt. Eljest fö red r oge ban att allt framgent lefva på
lysande fot som ungkarl.

Udden af detta yttrande kunde endast träffa
Ma-I thilda, men träffade henne djupt. För att dölja sin
sinnesrörelse, flög bon Fredrik om balsen och tackade
God, att han funnit sig belåten med ett val, utan
anspråk på b varken rikedom, skönhet eller
konstfärdighet. Han hade blott sökt ett bjerta, värdigt sitt eget;
detta var också det enda hon kunde gifva honom.

Det dröjde med middagsmåltiden, till hvilken
Ludvig lät öfvertala sig att stanna qvar; ty allt husfolket
på Berga var i kyrkan, och Mathilda, som vid bro*
drens ankomst bar morgondrägt, kunde ej kläda om sig,
innan hennes kammarpiga komme igen från Guds hus.
Når detta allt skett och fästmön åter visade sig
hög-tidsklådd, syntes bon upprörd och tankspridd. Sådant
i sprang både Öfverstinnan och Fredrik genast i
ögonen, och de frågade, nästan på en gång, den sednare:
om hon ej mådde väl; den förra: om någonting händt.
Mathilda gaf ett svar, som lugnade dem begge, men
vände sig i detsamma till sin bror och frågade, hvem
det granna okända, fruntimret vore, som setat i
Holmens kyrkobänk ocb ådragit sig bela församlingens
uppmärksamhet. Mathildas kammarpiga hade derom
berättat förunderliga saker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free