- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
236

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lopps af fetma, bvilket satte benne i en viss
förlägenhet just derföre, att bon icke var Leporellos hustru.

Bröllopsgästerna voro få, men de åskådandes antal så
mycket större. Vägen fram till Berga, gårdsplaneo,
förstuga och trappor hvimlade, icke af nyfikna, men af
tillgifna. Hvart .Therese vände sig, hvem bon råkade,
hörde hon ej annat än det ädla husbondfolkets beröm
samt välsignelser öfver de nygifta och deras äktenskap.
Det var en solsida af egoväldet, hvars rundligen
tillmätta beskuggningar hon med bestörtning förnam, att
man oförtäckt hemtadc från »flåbusen på Holmen och
hans gemena frilla». Leporello tryckte härvid hennes
arm till lystringstecken, och hon drog hufvudklådet
djupare ned i ansigtet, för att ej varda igenkänd.

Nar vigseln skett, släpptes en i sender in uti
förmaket, att skåda bruden, hvilken stod midt i rummet på
en liten matta, som öfverstinnan sjelf sytt och knatit
de yfviga yllefransarne, hvarmed mattan rundt omkring
var försedd. Fru Sparfvenfeldt satt uti sin höga
länstol längst borta i rummet; Ludvig hade tagit plats
bredvid benne, och Fredrik samtalade ömsom med
henne, ömsom med sin brud. Kyrkoherden och de
öfriga gästerna flockade sig i värdinnans grannskap.

Den första bondgumman, som trädde fram alt
beskåda bruden, fattade, innan hon hunnit draga handen
undan, densamma, hvilken hon med hänryckning kysste,
ocb skröt, vid utgåendet, med sin lycka, att hafva pi
detta sätt visat dagens och alla bjertans hjeltinna sia
vördnad. Det blef signalen för alla de andra att sök!
likaledes få betyga bruden sin välmening. MathiMl
fogade sig efter denna önskan med förtjusande mildhet
och beundransvärdt tålamod. Hon drog af sin bögra
handske, och ingen konungs hand har vid sin hyllning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free