- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
256

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

taga redbarare ersättning i utbyte mot den flygtiga
byllning hon nödgades afstS.

Lord G., hade längesedan lemnat Stockholm och
kuode ej vidare begagnas som retmedcl på Ludvigs
svartsjuka. Hon fann dessutom, att han numera med
största köld och likgiltighet upptog hennes då ocb då
på försök utkastade beröm öfver den och den sprältens
manliga skönhet, vackra vext, ståtliga hållning,
utsökta klädsel eller förföriska satt alt vära: ja,
Ludvig hade blifvit känslolös till och med för ett ord,
som förut skulle gjort houom ursinnig, om hon dristat
tillämpa del på någon annan än honom sjelf — ordet:
oemotståndlig. Hvarken kärlekens eller fåfängaos
svartsjuka gaf ljud, då hon vidrörde denna sträng. Det var
en utväg mindre, så mycket mera påkostande att
öfver-gifva, som hon var hemmastadd med den roll hon der
hade att utföra. Men hoppel lifvade, listen bistod och
ihärdigheten krönte ansträngningarne med framgång.

Det var från sjelfva höjden af de olägenheter, hennes
sammanlefnad med Ludvig ådragit honom, hon
skapade medel att tvinga honom under ett ok, för
hvilket han städse burit den största afsky, och hvilket han
både i sitt sinne svurit och offentligen skrutit att aldrig
underkasta sig.

Denna olägenhet var: barnskaran. Först inkräktade
den mer och mer på den präktiga våning Ludvig
bebodde och i hvars granna, rymliga förmak han lyste och
yfdes. Derefter stördes lugnet till och med i de run
han förbehållit åt sig sjelf, och hans öron fylldes af
skrik och stoj. Vidare: nedfläckade bohagsting,
nedsölade tapeter, sönderrifna böcker, sönderslagna serviser.
Slutligen: dagligen vexande utgifter till hushållets
munförråd, till kläder, till undervisning. Ludvig svor —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free