- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
264

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kosta, derest jag verkligen bure recepten till apotheket
... Nå, hvad sägs om mitt förslag, kära fru lilla?»

Therese besinnade sig ett par minnter. Leporello
var för djupt invigd i hennes hemligheter, att hon
dristade ge honom afslag. Mot sin vilja samtyckte bon
att föra Ludvig bakom ljuset för betjentens räkning,
sedan hon dittills gjort det för sin egen. Vid sitt
bifall ftstade hon likväl förbehållet, att Leporello skulle
upphöra att gäckas med henne och kalla henne fru,
innan hon blifvit det.

»Huruvida Therese nånsin blir det, eller ej, anstår
icke mig att döma om,» invände betjenten; »men är det
gäckeri att kalla henne fru, så har bon baron sjelf att
skylla för det också, ty innan han gick i jåns, gaf han
sträng befallning att aldrig mer säga ”mamsell
Therese” , utan ”frun”»

»Ett nytt bevis, att det är allvar med
giftermålsförslaget,» tänkte Therese vid sig sjelf, när hon blifvit
ensam. »Har jag väl hunnit bli fru ifrån mamsell,
nog skall det sedan gå lätt att tituleras friherrinna, i
stället för fru.»

Till lycka för Therese, behöll hon dessa tankar för
sig sjelf. Om hon klädt dem i ord, om dessa, högt
uttalade, nått Ludvigs öron, är fara värdt, att
hvarken Thiodolf eller Eugenie mäktat öfvertala Ludvig
att låta viga sig vid deras mor. Ty fastän hennes
anspråk på den titel, ban bar, blefve en oundviklig följd
af deras äktenskap, hade han balkat öfver en
omständighet, som han förutsatte att döden hastigt skulle
utplåna.

Från den stund han, efter uttagen lysning, kom
hem, var han i alla fall vid det värsta lynne. Ingen*
ting var honom mera i lag, allting förtretade honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free