- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
280

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med biljellens fullbordan tyckte borgmästaren sig ha
vältrat en tyngd från sina axlar. Han lade sig lugaad
att sofva och vaknade följande morgonen uthvikd och
vid det bästa lynne.

»Hör på, Bengtsson,» yttrade borgmästaren följande
morgonen till sin från hemorten medförde uppassare,
då denne bar in de blankade stöflorna ojeh ställde dm
vid stolen, på hvilken den borstade borgareuniformeo
Jåg,* »du brukar vara hvad man kallar stadvisandes
och hittar väl åtminstone till Drottninggatan?»

Bengtsson — en bekantskap, som läsaren redan gjort
i trettonde kapitlet, fastän hans namn der ej
förekommer, rådstufvuvaktmästare för öfrigt till yrket —
bugade och svarade »ja.»

»Godt! Tag den här biljetten och gå till huset
N:o 00. En trappa upp bor baron Leyonberg. Hos
hans friherrinna finns en husmamsell, som skall ha
biljetten. Du har för många år sedan sett benne i *
köping. Hon var till och med i mitt hus under min
salig hustrus lifstid och kallades Therese» . . .

»Therese!» utbrast Bengtsson, ur stånd att hejda
utbrottet af sin förvåning. »Hon som var barnpiga i
salig fru borgmästarinnans tid?»

»Alldeles. Du minns henne, hör jag., Hannes
uppförande den tiden var Gud nå’s icke bra. Den
stackarn hade råkat ut för någon listig och trolös
förförare» . . .

Vaktmästaren drog hastigt upp näsduken ur sin ficka,
satte den för näsan och nös.

»Gud bjelpe er, käre Bengtsson!» . . .

Denne bugade djupt och tackade allra ödmjukast.

. . . »Men redan på gäslgifvargården blef bon en
annan menniska, och alltsedan hop lejmnade * köping, bar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free