- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
319

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hennes fördel; och sedan erfarenheten bekräftat begges
vitsord, vann hon småningom Mathildas odelade
förtroende — så vidt nemligen det rörde Elsas befattning;
ty Mathildas förtroende i andra afseenden egde endast
hennes man och barn. Sqvaller skydde hon som
cho-leran — en bild, hvilken i våra dagar torde mera
träffande åskådliggöra vår mening, än den numera
mindre betydelsefulla liknelsen: afsky för pesten — och
noggrann alt hafva reda på allt hvad som angick
tjen-steflickans uppförande, bekymrade hon sig föga om
hen-nes föregående öden.

Men desto mera lågo dessa Elsas medtjenarinnor
ombjertat, når, de långa vinterqvällarne,
spinnrockar-ne surrade, medan granveden sprakade i spiseln. Hon
undergick då ransakning, som ingen polismästare
kunnat anställa fiutligare och mera nitiskt. Men antingen
rar hon dem öfverlägsen i slughet och förtegenhet,
rfler ock visste hon sjelf ingenting om föräldrar och
barnaår; ty det lyckades dem icke att utleta något
an-»at, än hvad som med tydliga ord stod att läsa i
hen-les pr est betyg.

Når Elsa ej längre gaf stoff till samtal under
hand-r be te na inom bus, blef Holmen, dess egare ocb
god-ets ställning det ämne, hvarpå man slog sig ned. Det
anns intet lyte, som icke tillvitades Leyonbergska
pa-et, och beklagligen lig sanning till grund för sjelfva
idiets öfverdrift. Medan man på det jemmerligaste
eskref egendomens lägervall och på det högsta
bekla-ade de arma underhafvandernas betryck, gaf man fritt
>pp åt sin skadefröjd öfver Ludvigs iråkade obestånd.
»Högfärd går förfall, som ordspråket säger,» yttrade
a; »och det kunde ej slutas på annat sått. Då man
välter tjenstfolket, vräker torparne ocb pantar ut hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtvenne/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free