- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
337

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

några hemman, som rltteligen tillhöra mig, och dem han
skriftligen förpligtat sig att återställa mig, när jag
finner för godt att lösa igen dem. Hushålla så dernere,
att detta må kunna ske ju förr desto hellre.»

Thiodolf lofvadc att göra sitt bästa och reste, högst
belåten att slippa vandra kring hufvudstadens gator,
beröfvad den klingande grannlåten — släpsabeln och
sporrarne — sedan han ej längre tillhörde det ståtliga
hästgardet.

Föräldrakärlek och nyfikenhet sammanträffade att
göra de första underrättelserna från Thiodolf, efter
hans ankomst till Holmen, serdeles efterlängtade. Det
sista, modren bad honom om, var, att han måtte
skrif-va snart och utförligt, och detta hade han lofvat.

När ändtligen brefdragaren inställde sig och Ludvig
på utanskriften igenkände sin sons stil och sitt vapen
i sigillet, trängdes hnslru och barn kring honom, för
att få del af innehållet. Med en vägrande åtbörd lät
han förstå, att han först sjelf ville ostörd läsa brefvet,
hvarefter han ernadc underrätta dem om hvad som
borde komma till deras kunskap.

Na bröt han inseglet och började läsningen. Ju
längre den fortgick, desto mera mörknade hans panna,
rynkades hans ögonbryn. Då och då gjorde ban till
och med ett kort afbrott och försjönk i funderingar,
under det man emellanåt hörde honom saktd yttra:
»oför-skämdt! — — — obegripligt! — — — oerhördt!»

»I Herrans namn! bar någon olycka händt vår käre
Thiodolf?» frågade Therese häftigt.

»Olycka just icke, men någonting förbannadt
besynnerligt och näsvist likväl,» svarade Ludvig. »Jag skall
Usa upp hvad som i hans bref angår den saken, så
får du sjelf höra.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free