Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Inga tokerier längre!» yttrade ban således, häftigt,
i det han med en eldig kyss tillslöt bennes mun och
under ett våldsamt famntag sökte trycka henne mot
sitt bjerta. »I mina armar finns den himmel, hvarom
du drömmer vaken.»
Men den jagade binden år ej snabbare, den retade
tigerbonan ej starkare, än Elsa i det ögonblick, då
hon slet sig ur Tbiodolfs armar, rusade upp på
golfvet och ropade: »Afskyvärde! . . . Ernar ni förföra
er egen syster?*
Åskan kunde ba slagit ned i lusthuset, utan att
förorsaka Thiodolf sådan öfver rask ning, sådan häpnad,
som detta Elsas utrop. »Huru,» tog han till ordet,
flat och sväfvande på målet, »du skulle vara min
syster? en frukt af min faders ledsamma sysslolöshet
härnere på sitt fideikommiss?»
»Nej, nej,» snyftade Elsa, »det är icke så väl för
oss någondera.»
»Således bara en undflykt den der uppgiften om
slägtskapen oss emellan!» yttrade Thiodolf och
närmade sig ånyo, med sin förra förtrolighet.
Elsa sköt honom med ifver ocb styrka tillbaka samt
svarade: »Hvad jag sagt är ren sanning: ni är min
bror; men ... er far är icke min.»
Thiodolf studsade, skiftade färg, glömde i blinken
alla kärlekstankar ocb stod några sekunder orörlig och
mållös, med spärrade ögon och balföppen mun. Elsa
torkade tårarne ur ögonen ocb betraktade honom med
svärmisk ömhet.
»Förskräckligt ... så vida det är sannt!» utbrast
omsider Thiodolf» i häftig sinnesrörelse. »Vet du
något om din mors och din egen barndoms öden, så
berätta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
