- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
370

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga myndigheters granskning! Eller skulle jag
kanske skämmas som hanrej och öfverbevisa dig om
lasthart uppförande, eller sjelf stå till rätta, för det jag
icke låtit eröfringar undslippa mig, äfven sedan jag
haft den svagheten alt skänka dig mitt namn?»

»Når du hvarken tycks vilja lefva under tak med
mig eller skiljas, begriper jag i sanning icke hvad din
mening kan vara,» yttrade Therese, som började repa
mod, ju mera Ludvigs vrede bortdunstade i tråta.

Men vändningspunkten hade ännu icke inträffat, och
då han märkte, att hon gaf sig någorlunda tillfreds,
äggades han dcraf så mycket uier all kufva och
skrim-ma henne.

»Eländiga! min mening är, atl du skall dö. Fall
på knä och befall din arma själ i Guds hand; ty din
sista timma har slagit: jag stryper dig!»

Han uttalade med flit dessa ord så högt, att de skulle
höras i nästa rum, på det barnen måtte störta in och
bedja om försköning för sin mor. Han hade då
vannit sitt ändamål, att hos henne injaga skräck, och gifvit
sig utseende af att hafva benådat henne på barneos
förböner; ty det var långt ifrån hans afsigt att afhända
henne lifvet.

Men gesällen, som’ från sitt gömställe varit vittne
till hela uppträdet, som hörde holet, anade faran och
ej kunde genomskåda afsigten, rusade, vid ett svagt
jemmerskrik af systreh, fram ur garderoben, åt
hvil-keu Ludvig stod med ryggen vänd, fattade uti honom
med starka armar och vräkte ned bonom baklänges på
golfvet, feåltande sitt knå mot bans bröst. Ludvig
opp-hof i samma ögonblick ett skallande nödrop ach
Therese ett anskri af förskräckelse öfver den dubbla
lifs-faran för man och bror. Alldeles som Ludvig äskat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free