Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möda kunde polisbeijeoterna tränga sig fram» för alt
taga brottslingen i förvar och skådeplatsen för det
begångna våldet i ögonsigle.
Hittills hade allting varit stoj ocb oreda. Alla bade
talat på en gång, och Ingen kunnat ge svar. Man
hade skrikit på mord, ocb ingen var mördad. »Hvem
är karlen, som blifvit gripen? Huru bar ban
kommit hitin? Och i bvilken afsigt?» Allt berodde på
att kunna få dessa tre afgörande frågor nöjaktigt
besvarade.
Ingen var angelägnare härom, än Ludvig; ingen
darrade för de upplysningar man sökte, utom Therese.
Gesällen kände sig genomträngd af förtviflans lugn och
blängde omkring sig med skelande blickar, bister oeh
trotsig uppsyn. Han visste sig vara förlorad; men i
siU fall ville han åtminstone njuta den trösten att icke
förblandas med skaran af vanliga missdådare.
»För tusan!» ropade en röst ur högen. »Det fir
skomakaregesällen, som slogs med sjömannen i Blåkulla.
Den drunknar icke, som hänga skall, säger ordspråket.
Är han oskyldig här, så var det likväl han som stack
Ibjel sjömannen, och derföre bär det i alla fall af med
bonom åt Skants tull.»
»Är det verkligen du, som föröfvade slagsmål i
Blåkulla, den afton sjömannen blef mördad?» frågade ea
polisbetjent.
»I Blåkulla har jag slagits, det är sannt; men ingen
har jag slagit ihjel och intet mord hört omtalas,»
svarade gesällen fräckt. *
»Han målte ha krupit in genom fönster eller
skorsten,» försäkrade Leyonbergs piga; »ty jag bedyrar
nådig baron heligt, att dörrarne varit riktigt stängda.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
