Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag sluppit den här resan och det gått både benne och
oss bättre. Men se, Gud bevars! hon skulle flyga
högre än vingarne kunde bära, och för friherrinnans skoll
har bror hennes klädt pålen och legat på kyrkpallen.»
»Klatsch!» hven gevaldigerns tagelpiska på de arma
skjutskamparnes ryggar, och fångforan ilade mot sin
bestämmelseort.
Vid det Elsa, snyftande och suckande, vandrade med
långsamma fjåt tillbaka, för att sätta sig i åkdonet,
och gick öfver stället, der lasset kört omkull, stötte
hennes fot emot ett hvasst och kantigt ting, hvilket
skönjdes blankt, oaktadt skymningen. Hon lutade sig
ned och tog upp något liknande en skifva, samt
tillspor-de sin skjutspojke, om han visste hvad det kunde vara.
»Det år icke godt att se i mörkret,» svarade han,
»men det är något, som blifvit stött ifrån hvad bonden
förde på lasset, när han i jåns törnade emot fångforan.»
»I sådant fall tager jag det med mig till närmaste
gästgifvargård och lemnar det q var der, att förvaras
tills egaren återfordrar hvad han tappat,» yttrade Elsa.
Så skedde. På nästa skjutsombyte dref benne
nyfikenheten att genast ropa till sig hållkarlen, för att
vid det matta skenet af en lykta, som ban höll i
handen, närmare granska sitt fynd. Med rysning fann
hon det vara hufvudplåten till en likkista och låstft
med darrande röst följande inskrift:
Här hvilar
DEN HÖGVÄLBORNE FRIHERREN
Herr LUDVIG LEYONBERG,
herre till Holmens säteri, m. m.
Född 17..
I Herran om afsomnad 18..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
