- Project Runeberg -  En återuppstånden skämtare. Camera-obscura-bilder från 1840-talets Stockholm /
8

(1885) [MARC] Author: Mauritz Cramær With: Birger Schöldström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning [av Birger Schöldström]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


År 1843 var han, enligt mantalsförteckningen för
året, boende i Skeppar Karls gränd n:r 4 samt gift.
Hustrun uppgifves såsom en Sofia Carolina, född 1812.
Äktenskapet var olyckligt och blef genom laglig skiljsmessa
upplöst. De senaste tre åren af sitt lif hade han sitt
hemvist i huset n:r 16 Drottninggatan.[1] Han var då
omgift med Charlotta Laurent, född 1794, således 24 år äldre
än mannen. Detta senare äktenskap, som ingicks efter
en annons, lär ej heller varit fullt lyckligt, hvartill den
stora skilnaden i makarnes ålder samt mannens tilltagande
sjuklighet och misantropi torde varit orsakerna. Denna
senare fru Cramær skildras såsom ett fruntimmer med
bildning (hon hade i sin ungdom varit guvernant för
barnen till major Gyllenberg å Rossberg i Upland) samt en
öfverraskande skönhet, som länge bibehöll sig. Vid några
och femtio år hade hon ett utseende, som tycktes tyda på
blott några och tretio, uppgifves det af ännu lefvande
bekanta till henne. Hon hyrde ut möblerade rum i det
ofvan nämda huset vid Drottninggatan.

I de Cramærs mantalsförteckningar, jag lyckats leta
fram mellan takstolarne å Stockholms rådhusrätts vind,
kallar han sig först “skådespelare vid Nya teatern“[2],
sedan “f. d. handlande“, sist “e. o. kammarskrifvare“. Jag
har angående den första titeln frågat äldre dramatiske
artister, men de ha enstämmigt förklarat, att detta måtte
varit ett skämt af Cramær, ty hans sneda, kutryggiga
växt gjorde honom omöjlig för den teatraliska banan.
Imellertid vet man, att den gode Farbror Mårten ej var
så nogräknad vid engagerandet af personalen vid sin


[1] I Cramærs mantalsuppgift för 1846 nämnes: »hos mig
inneboende juvelhandlaren Christian Hammer från Paris».
[2] D. v. s. kapten Lindebergs då nyss öppnade teater (n. v. Dramatiskan).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:46:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmskamtare/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free