- Project Runeberg -  En återuppstånden skämtare. Camera-obscura-bilder från 1840-talets Stockholm /
15

(1885) [MARC] Author: Mauritz Cramær With: Birger Schöldström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning [av Birger Schöldström]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man spårar sedermera Mauritz Cramærs penna endast
och allenast inom det belletristiska området.

Hvad “Söndagsbladet“ beträffar, blef det efter
Cramærs utgång ur redaktionen och under Edvard Sjöbergs
ledning den tidningspressens enfant perdu, som grasserade
ända in på 1860-talet, mycket förföljd, mera förtalad,
mest läst.

*     *
*



Ljud och Oljud. Poetiska preludier af Mauritz
Cramær
“, var hans första bok. Det är en samling dikter
om 242 sidor. De flesta af dem hade förut stått tryckta i
flere tidningar. Bland de nya fanns en cykel sånger: “Den
Svenska parnassen“. Det var en poetisk hyllning åt
författarens samtida författarinnor och författare. De hafva,
utom den rent af poetiska förtjensten, äfven den af en
träffande literär karakteristik. Detta sist nämda har
erkänts t. ex. af Arvid Ahnfelt, hvilken som motto på sitt
stora arbete om Crusenstolpe satt just Cramærs
hyllningsvers till “den svenske statsfången“.

“Ljud och Oljud“ omnämdes mycket knapphändigt
af Stockholmspressen; det fördelaktigaste vitsordet kom
från Upsala, i det af August Sohlman utgifna
“Studentbladet“, hvars kritiker fann “lif och friskhet i C:s
hvardagsmålningar“ och “frapperades af hans ovanliga förmåga
öfver formen“, så mycket mera “frappant“ som “hr C.
lär vara en ung man utan literär (det lär väl här menas:
akademisk) bildning“.

Snart se vi Cramær under signaturen Caprice
uppträda i “Stockholms Figaro“. Det var en under åren
1845—47 af Albert Bonnier utgifven elegant veckotidning
med musikbilagor, litografierade porträtt och andra
teckningar. Medarbetare voro största delen af dåvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:46:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmskamtare/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free