Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning [av Birger Schöldström]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liflighet samt först och sist den redan af Onkel Adam
påpekade qvickheten och ledigheten hos kupletterna. Och
medan August Blanche mycket ofta lånade både idéer och
hela scener från utländska komedier, äro Cramærs stycken
fullkomligt originala. Det enda lån, jag hos honom
upptäckt, är andra aktens slutscen i “En half million“ (då
fru Knasterlund ställer sig tokig och dansar med katten),
hvilken erinrar om ett liknande uppträde i kapten Marryats
roman “Newton Forster“.
Af de, som spelade i Cramærs stycken vid deras första
uppförande, lefva ännu flere: hr och fru Hessler, fru
Elffors, hrr Fredrik Deland, Edward Swartz, Thegerström,
Lagerqvist, Norrby, Isberg och Berndt.
Cramærs vidlyftigaste sceniska arbete är ock hans
sista: “Symamsellerna“. Han bodde, som ofvan nämdes,
n:r 16 Drottninggatan. I samma hus fans — och finnes
ännu — en hattbutik, och härifrån hemtade han idén till
“Symamsellerna“ [1]. Lustspelet uppfördes å Djurgårdsteatern
för första gången den 28 Augusti 1848 (recett åt
hr Hessler) och spelades der 25 gånger i rad — en på
den tiden storartad framgång. Vid första representationen
märkte man — berättade Aftonbladet — huru “sympatierna
för titeln hade utlockat ett icke obetydligt antal
symamseller bland åskådarinnorna“. Samma tidning yttrade om
stycket: “Intrigens motiver äro många och skiljaktiga,
men hafva alla blifvit sammanbundna till ett helt på ett
otvunget och naturligt sätt. Karaktererna äro i det hela
väl hållna. Författaren har sökt undvika det låga och
vulgära. Den goda sällskapstonen skall ingenting hafva
att påminna vid framställningen i denna komedi. Detta
är så mycket mera en förtjenst, som författaren ingalunda
sparat på satir, som han på köpet förstått att göra ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
