Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografiska och statistiska notiser - Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
EUROPA.
Dravidafolken, Främre Indiens urinvånare, innehafva Dekan. De utmärka sig1 för sin djupt
mörkbruna hudfärg-, sitt lockiga svarta hår och sin täta skäggväxt.
Amerikaner eller indianer, som i någon mån påminna om mongolerna. De sönderfalla i en
massa underafdelningar, af hvilka urinvånarne i Mexiko och i Peru utmärkte sig för sin uppdrifna,
själfständiga kultur.
De olika raserna uppskattas till följande approximativa individantal:
Indoeuropeer 800 mill. (45.2 proc.), Negrer 180 mill. (8.8 proc.), Malajer 37 mill. (2.6 proc.)
Mongoler 592 „ (40.0 „ ), Dravidafolk 40 „ (2.7 „ ), Amerikaner 11 „ (0.7 „ )
Människosläktets religioner.
Intet folk på jorden är helt och hållet i saknad af religiösa föreställningar. Hos en stor del äro
emellertid dessa af mycket primitiv art: lägst tron på andar af väsentligen mänsklig art, som taga sin hostad
i djur eller i föremål af egendomligt utseende och som ideligen gripa in i människolifvet samt därjämte
förorsaka vissa påfallande naturföreteelser, andar med hvilka icke människorna i allmänhet utan endast
deras sjamaner, hvilka i regel äro på en gång präster, läkare och trollkarlar, kunna träda i närmare
förbindelse. Någon föreställning om belöning eller straff i dödsriket saknas. Anhängare af dylika
uppfattningar kallas sjamanister eller fetisjister.
Högre stå de religioner, som, ehuru de antaga tillvaron af flera gudomligheter, idealisera dessa till
öfvermänsklig art och som sträfva att stödja och befästa sina anhängares sedliga lif genom ett kraftigt
framhållande af läran om belöning eller straff efter döden. Hit höra hinduismen och den därur framgångna
buddismen.
Främst komma de religiösa åskådningar som höjt sig till uppfattningen af ett enda absolut
gudomsväsende, som styr världens gång och människornas öden, samt skarpt betona människans sedliga
förpliktelser: judendomen, som äger sin kodexi gamla testamentet, muhammedanismen, som har sin religionsurkund
koran, samt kristendomen, hvars grundval är både gamla och nya testamentets heliga skrifter.
Approximativt uppskattas bland jordens befolkning
sjamanister till 170 mill. (omkring 11 proc.), israeliter till 10 mill. (omkring 0.5 proc.)
hinduister „ 207 ( 13 „ ), muhammedaner „ 220 ( „ 11 „ )
buddister „ 450 „ ( „ 30 „ ), kristna „ 560 „ ( „ 32 „ )
Med hänsyn till dogmer, kult och kyrkostyrelse indelas de kristna i: protestanter (170 mill.), katoliker
(270 mill.), grekisk-ortodoxa (110 mill.) och andra (10 mill.).
Världsdelarnas areal ocli folkmängd.
Världsdelar. Kv.-mil. Folkmängd. Pr kv.-km. : Proc. Ökning under sista årtiondet.
Europa............. 98 060 400 000 000 39 25.6 9.5 proc.
Asien.............. 442 000 884 000 000 18 53.0 —
Afrika.............. 298 000 177 000 000 6 11.6 —
! Amerika............ 384 000 148 000 000 3 9.4 20 „
Australien och Polynesien . 90 000 6 500 000 0.7 0.4 25 „
Polarområdena........ 44 000 12 000 — —
Summa 1 356 000 1 615 512 000 ! 12 j 100.0 | 54.5
EUROPA.
Klimatiska förhållanden.
I följd af den norra Atlantens ljumma hafsströmmar njuter Europa, i synnerhet i sin västra del, ett
betydligt mildare klimat än öfriga trakter på jorden under samma bredd. Januariisotermen för 0 gr. går
från Nordkap söder ut till Hamburg och därefter mot sydöst ned öfver Triest samt delar sålunda
världsdelen i en västlig och en östlig hälft. I den förra stegras vintertemperaturen i samma mån man kommer
mot sydväst, i den senare sjunker den allt eftersom man tränger uppåt mot nordöst, där den längst uppe
på Novaja Semlja lär gå ned till —30 gr. som medeltal for januari. Juliisotermen för 20 gr. delar
däremot världsdelen i en nordlig och en sydlig hälft, som skiljas från hvarandra genom en linje från Nantes
öfver Frankfurt a. M., Prag, Krakau, Moskva och Nischni Novgorod; den högsta sommarvärmen äger spanska
högslätten med en genomsnittstemperatur för juli af -|- 28 gr. Västeuropa har sålunda i det hela etl
utprägladt kustklimat, i synnerhet på Irland, där skillnaden mellan medelvärmen under januari och juli endast
belöper sig till 10 gr. (-J- 5 och -f- 15 gr.), Östeuropa däremot kontinentala värmeförhållanden, särskildt i
sydöst, där vid Uralfloden temperaturdifferensen mellan januari och juli stigit tilll 30 gr. (-f- 20 och — 10 gr.).
Nederbörden ställer sig ytterst olika såväl med hänsyn till mängd som till tiden för dess fallande.
Utmed hafvet, i synnerhet i bergstrakterna, är den rent af öfverflödande, i sydöstra Europa ytterst torftig.
I medelhafstrakterna faller den hufvudsakligen under vintern, i nordvästra Europa om hösten och i
Östeuropa företrädesvis under sommaren. Somrarnas torrhet i medelhafsländerna och nederbördens ringhet i
Kaspiska sänkan göra artificiell bevattning i dessa nejder oumbärlig för jordbruket; de ymniga regnen i
nordvästra Europas kustland lägga stora svårigheter i vägen för sädesodling, men främja däremot gräsväxt
och boskapsskötsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
