Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BULGARIEN. — BRITTISKA RIKET.
23
Riket äger ett järnvägsnät af knappt 200 mils utsträckning, en handelsflotta om 2,200 fartyg, däraf 170
ångare med en dräktighet af 196,000 tons.
Varubytet med utlandet anslogs 1900 till ett värde af 700 mill. kr. Exportvaror äro spannmål, silke,
ull och bomull, hudar, kaffe, frukt o. s. v.; fabriksvaror, råämnen och kolonialvaror importeras. Handeln
drifven hufvudsakligen på Storbritannien. Ryssland och Medelhafsländerna.
Mynt: 1 piaster à 40 paras = 0.16 kr.
Mått oeli vikt: De metriska.
Besittningar i Asien...... 17 769 kv.-mil. 17 190 600 inv., folktäthet pr kv.-km. 10
i Afrika..... 20 277 „ 11 821000 „ ___„ _„__4
S:a 38 046 kv.-miir 29 011 600 inv., folktäthet pT"kv.-km. 7
Bulgarien.
Statsskick: Konstitutionellt furstendöme under storsultanens suveränitet.
Nationella oeh konfessionella förhållanden: Af de 3,150,000 inv. äro 73.8 proc.
bulgarer, 19.3 proc. turkar, 1.9 proc. greker och 1.6 proc. zigenare. Till konfessionen äro 77.1 proc,
grekiska, 0.6 proc. romerska katoliker, 21.2 proc, muhammedaner, 0.8 proc. israeliter.
Areal och folkmängd år 1893:_ _
Land. Kv.-mil Folkmängd.
Pr
kv.-km.
i Bulgarien och Östrumilien...............; 970 3 800 000 39 i
Större städer: Filippopel 42,800, Rustschuk 32,600, Sofia 69,000, Varna 33,400.
Näringar:
Här som i Serbien äro sädesodling och boskapsskötsel folkets nästan uteslutande inkomstkällor. Aker
och trädgårdar upptaga 31 proc. af arealen; här odlas majs och ris, bomull och mullbärsträd, vindrufvor
och plommon; af särskildt intresse är den östrumiliska rosodlingen.
I Donau har riket en viktig vattenväg, i Varna och Burgas viktiga Svartahafshamnar, samt ett
järnvägsnät af 84 mils utsträckning. Ar 1900 steg värdet af utrikes handeln till 120 mill. kr. Af exporten
upptog spannmål 72 proc., djur och djurprodukter 15 proc.; kolonial- och metallvaror samt väfnader införas.
Exporten går hufvudsakligen till Turkiet, Frankrike och Tyskland, importen kommer från österrike-üngarn,
Storbritannien och Turkiet.
Mynt: 1 lev à 100 stotinki = 0.72 kr.
Mått och vikt: De metriska.
Brittiska riket.
Det brittiska riket omfattar i Europa de brittiska öarna jämte några små öar i Kanalen utanför den
franska kusten.
Statsskick: Konstitutionellt monarkiskt.
Areal och folkmängd år lQOl:_
England med Wales...... 1 507 33 378 333 228 -f-1.21
Skottland.......... 789 | 4 579 223 58 -fl-08
Irland............ 843 4 414 995 53 —0.53
|Nordmandiska (Kanal-)öarna o. ön Mani_8 1_150 370 i_185 I -f- 4.78
Kv.-mil.
Folkmängd.
Pr kv.-km.
Arstillväxt i proc.:
1891—1901. |
| Riket 3 147 | 42 522 921 135 | -|-0.89
Mera än 50 proc. af befolkningen i England och Skottland äro stadsbor, hvadan också folktäthetssiffrorna
springa upp till en förvånande höjd. Så bo på hvarje kv.-km. i England och Wales i fabriksdistrikten
Lancashire 808, Durham 389, WTest Riding 341, Grlamorgan 329 samt i Skottland: Lanark 454, Renfrew 442,
hvarjämte omnejderna kring hufvudstäderna äfven visa en kolossal dragningskraft; så äger Surrey 882,
Edinburgh 467, Dublin 467 pr kv.-km. I den skarpaste motsats härtill stå vissa bergs- och hedtrakter såsom
i Skottland: Sutherland med blott 5, Inverness med 8, i Irland Kings Country och Meath med hvardera 33
och i England Westmoreland med 33 inv. pr kv.-km.
I språkligt afseende är befolkningen homogen. Engelska talas af 95 proc,, keltiska munarter af 4.7
proc. i Wales, på Irland, i Högskottland, på Hebriderna och ön Man. Konfessionellt råder däremot en
betydande splittring. Af befolkningen tillhöra 58.6 proc. den engelska statskyrkan, 4.7 proc. den skottska
kyrkan, 19.1 proc. protestantiska sekter, 17.5 proc. den katolska kyrkan och 0.1 proc. judendomen.
Städer med öfver 100,000 inv. år 1903:
Aberdeen............153 000
Belfast..............349 000
Birkenhead......111 000
Birmingham..........522 000
Blackburn............128 000
Bolton..............168 000
Bradford............279 000
Brighton............123 000
Bristol..............329 000
Cardiff..............164 000
Croydon..............133 000
Derbv............106 000
Dublin..............373 000
Dundee.......161 000
Edinburgh...... 316 000
Gateshead..............110 000
Glasgow............760 000
Halifax..............105 000
Hull................240 000
Leeds..............429 000
Leicester............212 000
Liverpool............685 000
London..............4 536 000
Manchester..........545 000
Newcastle............215 000
Norwich............112 000
Nottingham..........239 000
Oldham..............137 000
Plymouth............107 000
Portsmouth............189 000
Preston..............113 000
Salford..............220 000
Sheffield..............380 000
Southampton..........105 000
Sunderland............147 000
Tottenham ..........103 000
West Ham............267 00U
Wille sden............115 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
