- Project Runeberg -  Geografisk handatlas öfver jorden /
24

(1905) [MARC] Author: Edvard Cohrs, Nils Torpson - Tema: Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

AS] EN.

Näringar:

Af befolkningen ägna sig åt jordbruk 14 proc., åt grufdrift och industri 53 proc., åt handel 12 proc.

Jordbruket är sålunda af underordnad betydelse. Trots åkerjordens produktivitet —- i England skördas
på hvarje har 32 hl. mot 23 i Tyskland, 22 i Nederländerna, 20 i Belgien, 15 i Frankrike och 11 i Italien
— räcker skörden icke på långt "när för behofvet. Värdet af en årsskörd beräknas till 1,100 mill. kr. och
årligen importeras spannmål för en summa af 1,200 mill. kr. Af större vikt är boskapsskötseln. I England
och Skottland äro 75 proc. och i Irland ända till 85 proc. af den produktiva jorden använda för uppfödande
af boskap, i Irland finnas på hvarje hundratal af befolkningen 90 nötkreatur, 80 får och 30 svin. 1 alla
fall importeras köttvaror för ett årsvärde af 800 mill. kr.

Rikets förnämsta inkomstkällor äro bergsbruk och industri. Ur de brittiska grufvorna uppforslas
30 proc. af jordens stenkolsproduktion, 170 mill. tons, däraf 10 proc. exporteras; ur de brittiska
masugnarna erhållas 25 proc. af jordens tackjärn. Metallindustrien levererar exportvaror för ett årsvärde af
700 mill. kr., textilindustrien för 1,900 mill. kr.

Varuomsättningen underlättas af ett järnvägsnät med 3,600 mils utsträckning, floder som äro segelbara
320 mil och kanaler med en längd af 460 mil. Riket äger den största handelsflotta på jorden: 20,000 fartyg
med en dräktighet af 9.3 mill. tons, däraf 9,200 ångare om tillsammans 7.2 mill. tons. Värdet af det
årliga varubytet med utlandet stiger till 16 milliarder kr. De viktigaste exportartiklarna utgöras af
bomullsvaror "(33 proc.), yllevaror (10 proc.), järn- och stålvaror (11 proc.), stenkol (5 proc. af hela
utförsel-värdet); de förnämsta importvarorna bestå af spannmål (13 proc.), animaliska födoämnen (10 proc.), bomull
(10 proc.) ocli ull (7 proc. af totalimporten). De läüder med hvilka Storbritannien drifver lifligaste
varubytet äro:

Förenta staterna......(20 proc. af import, 10 proc. af export)

Indien..........(8 „ 9 .. „ ., )

Frankrike........(10 „ 6 „ „ „ )

Tyska riket.......(7 „ „ 7 „ „ „ )

Australien........(6.5 „ ., „ 7 „ „ „ )

Nederländerna.......(7 „ „ ,, 3.5 „,.,.)

Belgien . . .......(3.5 „ „ 3 „ „ ,. )

Mynt: 1 pund sterling à 20 shillings à 12 peuce = 18 kr.

Vikt: 1 Hundredweight (centner) à 4 quarters à 2 stones à 14 pounds = 50.8 kg.

Mått: 1 yard à 3 fot à 12 tum - 0.91 m.

1 reg.-tons à 100 k.-f. - 2.83 kbm.

1 ankare à 10 gallons à 4 quarts à 2 pints ^ 45.44 1.

Kolonier: i Europa..........3.3 kv.-mil, 213 900 inv., folktäthet pr kv.-km. 631

i Asien...... 52 240 „ 301 653 000 „ „ 58

i Afrika..... 52197 ., 40665000 „ „ „ „ 8

i Australien .... 82580 „ 5510000 „ „ 0.6

i Amerika . . . . . 100 283 ____7 532 000 „___„ „__0.7

Summa 287 303 kv.-mil, "355 574 900" inv.. folktäthet pr kv.-km. 12.0

ASIEN.

Klimatgördlar.

Nordasiatiska eller sibiriska gördeln, hvars sydgräns ligger på samma breddgrad
som mellersta Tyskland, utmärker sig för stark och långvarig vinterköld samt relativt hög, men kort
sommarvärme. Irkutsk: medeltemperatur för jan. —21.2 gr., för juli 18.5 gr.; Barnaul: jan. —19.1 gr.,
juli 19.2 gr. Nederbörden är öfverallt ringa, aftagande mot öster, i Barnaul 233 mm.

Västasiatiska gördeln, omfattande utom västra Asien äfven Transkaukasien och Väst-Turkestan,
påminner om de europeiska medelhafstrakterna genom sin torra luft, soliga himmel och ringa nederbörd, som
hufvudsakligen faller under vintern. De inre trakterna äro utsatta för stark vinterköld; i det inre af
Mindre Asien går kölden ned till — 20 gr., men sommarvärmen stiger till 30 à 36 grader.

Centralasiatiska gördeln har torrt och kontinentalt klimat. Jarkand visar som
temperatur-extremer —20 och 39.5 gr., ürga har en medeltemperatur för jan. af —26.7 gr., for juli 17,7. I Kaschgar
är den årliga nederbörden endast 132 mm.

Monsungördeln i södra och östra Asien med hafsvindar och nederbörd under sommaren,
landt-vindar och torka under vintern. Temperaturen varierar betydligt. Peking har en medeltemperatur för
jan. af —4.2 gr., för juli 26.1 gr., Kalkutta jan. 20.2 gr., juli 29.9 gr.

Folkstammar.

Indoeuropeer i Främre Indien, Iran, Armenien och Kaukasien.

Semiter i Mesopotamien, Syrien och Arabien.

Mongoler i Bortre Indien, Kina, Japan, Nordasien, Turkestan och Mindre Asien.

Malajer på Malaka och Östindiska arkipelagen.

Dravidafolk i Dekan och på norra Ceylon.

Negritos och papuas i de inre delarna af Filippinerna, af Timor och Flores.

Religioner.

Kristna äro 20 mill., muhammedaner 16.5 mill., judar 0.5 mill., hinduister, buddhister och sjamanister
730 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:46:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cohrtorp/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free