Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUSTRALIEN.
41
Danska Västindien.
Areal: 3.6 kv.-mil; folkmängd 32.8 tusen. Hufvudstad Kristiansted 5.8 t.; hufvudhamn Charlotte
Amalie 12 t. Hxportartiklar: socker, rom, tobak och kaffe.
AUSTRALIEN.
Främmande makters besittningar.
Områden. Kv.-mil. | Folkmängd, i ,
i | kv.-km.
Brittiska besittningar......... .......i 82 580 5 510 000 0.6
Tvska skvddsområden . . ...... . .......i 2 438 449 000 1.7
240 000 ; 0.6
Amerikanska .. ........ .......i 174 167 000 9
Franska ,. ........ .......i 242 89 000 4
Japanska .. ........ .......i 0.9 4 500 50
Chilenska .. ........ ....... 1.2 150 1
Summa 89 384.1 6 459 650 —
Brittiska kolonier.
Kolonier. Kv.-mil. Folkmängd. 1 Hufvudorter.
kv.-km.
Nya Syd-Wales....... 8 046 1 359 133 j 1.7 Sydney 497 t.
Victoria.......... 2 276 1 201 341 5 Melbourne 496 t.
Syd-Australien....... 9 843 \ 362 604 0.3 Adelaide 163 t.
Nordterritoriet....... 13 561 f — Brisbane 119 t.
Queensland........ 17 313 503 266 0.2 Perth 36 t.
Väst-Australien....... 25 275 184124 0.27 — —
Tasmanien......... 683 172 475 2.7 Hobart 35 t.
The Commonwealth of Australia: 76 997 3 782 923 0.7
Nva Seeland........ 2 709.3 823 600 3 Wellington
Fidjiöarna (kronkoloni) .... 208.4 120 120 6
T ön ga (skyddsstat)..... 11.4 26 000 23
Öfriga öar......... 361 176 600 5
Polvnesien........ 3 290.1 1 146 320 _
Summa 80 287.1 ; 4 929 243
Australkontinenten oeli Tasmanien.
Politisk ställning: I spetsen för de särskilda kolonierna står en af brittiska kronan för en
tid af 7 år utsedd guvernör, som äger till sitt biträde 6 à 7 ministrar. Hvarje koloni har sin särskilda
representation; kronans sanktion af parlamentsbesluten anses icke faktiskt nödig och med hänsyn till
tull-lagstiftning äro de olika kolonierna själfständiga så väl gent emot moderlandet som inbördes.
Här och. flotta: Samtliga australiska stridskrafter uppgå till knappt 40 tusen man, däraf endast
1,380 ständigt äro i tjänst, medan de öfriga bestå af frivilliga som erhålla endast obetydlig öfning. Till
kusternas skydd håller moderlandet en flotta af 9 krigsskepp med 140 kanoner, de särskilda staterna 35
fartyg och torpedobåtar till skydd för sina viktigaste hamnar, hvilka dessutom värnas af fästningsverk.
Produkter: Australkontinenten utmärker sig för ovanlig rikedom på mineral och boskap. Guld
förekommer i stora mängder på många ställen i östra delarna, i synnerhet i Victoria och Queensland.
Från 1851 till och med 1890 producerades för ett värde af ända till 6,088 mill. kr. Kopparmalmer brytas
företrädesvis i Queensland och Syd-Australien, till 1890 för ett uppskattadt värde af 450 mill. kr., stenkol
för 510 mill., tenn för 260 mill. kr.
Den relativa boskapsmängden för hvarje person var under åren 1886—87 i:
får hornboskap
Victoria.........10.6 1.3
Nya Syd-Wales......39.1 1.36
Queensland........26.5 11.9
Syd-Australien.......21.4 1.24
Väst-Australien...... 45.7 2.22
Tasmanien........11.8 1.09
Äfven for jordbruk ägna sig vissa delar rätt väl. I de tempererade områdena odlas hvete, särskildt
i Victoria och Syd-Australien, där hvetefält upptaga 50 à 60 proc.af den uppodlade arealen; i Queensland
planteras med framgång sockerrör.
Samfärdsmedel: Ar 1900 hade kontinenten ett järnvägsnät af 2,224 mils utsträckning, hvarje
vecka komma postångare från Europa, hvarje månad gå sådana till Nya Seeand, Hawaiiöarna och San
Francisco.
Handel: Värdet af utrikes handeln uppgick år 1900 till 2,600 mill. kr. I proc. af totalexporten
upptogo under åren 1881—85:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
