- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Förra delen /
128

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det ser ut att bli regn, sade officern och
vek af åt vänster mot en af de trånga smågator,
som förde till Regeringstorget. — Den här vägen,
uppmanade han artigt. Det sparar oss ett par hundra
steg, och här ha vi dessutom lä.

George följde honom, ehuru det här inne mellan
husen var så svart, att han ej såg handen för ögonen.
På något afstånd flämtade ett svagt ljus, och när de
kommo närmare, fann George, att det var en liten
lampa i en nisch framför en helgonbild.

— Till vänster, sade officern bredvid honom
— det är en grop i marken just här.

George lydde och vek åt sidan. Sedermera
välsignade han denna upplysning och den lilla lampan,
som visserligen knappt spred något ljus, men som
likväl utgjorde en förträfflig vägledning. De bägge
vandrarna trefvade sig uppför gränden, sneddade öfver
torget, hvilket var jämförelsevis lätt, då de hade
regeringspalatsets upplysta fönster framför sig. Officern
förde George till en liten port i muren bredvid
hufvudingången och ledsagade honom uppför en trappa till
ett större, enkelt möbleradt rum. Här ombads han
att sitta ned och vänta.

Under de två timmar George satt och vägde på
en gänglig stol med halmsits, hade han tillfälle att
göra flera intressanta iakttagelser. Han lade först
märke till den stora förtroligheten mellan öfver- och
underordnade. Officerare och soldater vid det
berömda lansiärregementet — hvad som utgjorde dess
berömmelse visste George icke — behandlade
hvarandra som jämlikar. Vid Georges inträde funnos tre
soldater i rummet. De nickade förtroligt åt hans
ledsagare, som hviskade en upplysning i örat på den
närmaste. Denne lät hviskningen gå vidare till
kamraterna, hvarefter alla tre nyfiket betraktade George.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free