Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hvad är det för nummer på er revolver?
frågade George hastigt.
— Sex. Allt förståndigt folk använder
mellansorten.
— Ypperligt. Mitt nummer är också sex. Gif
mig några patroner!
— Unge man, jag tycker om den där tonen.
Hade jag inte anat det förut, skulle den sagt mig,
att ni är en duktig karl. — Där har ni! — Det
kommer att sluta illa för gossarna midt emot.
George skrattade, under det han laddade.
— Eftersom vi ha god tid ännu, kunna vi gärna
taga äfven vår ställning i betraktande, sade
främlingen. — Det är inte nog att tömma revolvrarna och
springa, vi måste också sätta oss i säkerhet efteråt.
Hör nu på, unge man, hvar bor ni, ifall ni öfver hufvud
har någon bostad?
George nämnde hotellets namn.
Den andre hvisslade dämpadt och tycktes fundera
en stund.
— Att sätta kurs rakt på hotellet och taga ert
rum i besittning voro kanske ett sätt. Men jag
känner ju inte edra förhållanden och vet följaktligen
ej, i fall vi ha att befara en påhälsning.
Det låg en tydlig fråga i orden. George hörde
det, men han var ej sinnad att lämna några
upplysningar om sig själf, innan han åtminstone sett sin
räddares anletsdrag och bildat sig en föreställning
om mannen, som han antog vara en vanlig
äfventyrare.
Den andre väntade några sekunder på svaret,
därpå fortfor han:
— Det är rätt, unge man, hvar sak har sin tid.
Nu gäller det att taga sig ut ur den här fällan, sedan
få vi känna hvarandra på pulsen. — Han skrattade
torrt, men George märkte icke en skymt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
