- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Förra delen /
165

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är en särskild historia, och ni skall få den med
biografiska data och allt annat, vid ett lägligare tillfälle.
Nu är det visst på tiden att gå. Ni får ursäkta mig,
men stället är inte trefligt, ni kunde ha valt ett
bättre.

— Jag valde inte själf, den där mötte mig vid
stranden och förde mig hit.

Jim Cox såg tankfullt från George till den
orörlige Palmasso, som icke ens med ett stönande
förmådde gifva sina känslor luft.

— Fördöme mig, måtte det inte vara politik
med i spelet, utbrast han.

George nickade.

Jim Cox skakade på hufvudet.

— Tag kappsäckarna! — Han lät George gå
före sig, tog sedan ljuset och såg sig ännu en gång
omkring i rummet. Allt var som det skulle, och med
belåten min gick han ut i korridoren. En nyckel
satt i låset, och utan ett ögonblicks tvekan låste han
dörren bakom sig med dubbla slag och stoppade
nyckeln i fickan.

— Jag hoppas det skall dröja fyrtioåtta timmar,
innan någon kommer på den idén att söka vännen
Miguel där inne. Det skall gifva honom en osökt
anledning att gå till rätta med sig själf. På det
sättet ha vi gjort honom en verklig tjänst och hålla
samtidigt en fiende från lifvet. Men... men — han
skakade nedslagen sitt hufvud — er sak står,
fördöme mig, så illa en sak kan stå, Harrison. Politik
sade ni? — Nej svara inte, utan låt mig fundera en
stund!

De gingo tigande genom korridoren. Vid trappan
stannade George och såg frågande på sin följeslagare.
Jim Cox nickade och gick vidare. I förstugan sof
Piquillo på en bänk, för öfrigt tycktes hotellet vara
utdödt. Cox låste upp porten, sedan han släckt ljuset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free