Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klockan sex i matsalen. Tror ni er få korn på något,
som kan vara nyttigt att veta, är det naturligtvis
bra, men gör er ingen brådska för min skull. Själf
går jag inte utanför porten i dag.
— Det är tydligt och klart. Sof godt! — Jim
Cox gick med långa steg, sedan han kastat en vänlig
och förstående blick på George.
Den unge mannen nickade lätt. Han var belåten
med att ha anvisat den andre hans plats och dämpat
hans öfverdrifna föreställningar om sin upptäckt.
För egen del betviflade George icke dess värde, men
han fann det oklokt att hänge sig åt förhoppningar,
hvilkas realiserande antagligen skulle möta svårigheter.
Han log, då han hörde Cox låsa rummets ena dörr
utifrån, själf låste han den andra. Därpå tog han
plats i stolen igen och riktade blicken mot en osynlig
punkt. Det djupa vecket mellan Georges ögonbryn
framträdde skarpt och tydligt, och hans hjärna
arbetade en stund med ett problem, han förelagt sig.
Fem minuter satt han orörlig och med halfslutna
ögon. Därefter steg han upp, fullt ense med sig
själf. Hvad han föresatt sig måste genomföras,
guldgrufvan ensam var tillräckligt skäl därför. Men
George Harrison gick alltid metodiskt till väga. Han
behöfde först och främst sofva ut efter de båda sista
nätternas ansträngningar. Dessutom var det
nödvändigt att hämta krafter för den kommande kampen.
En half minut senare sof han lugnt och drömfritt.
George vaknade vid femtiden. Han kände sig
uthvilad, men hungrig och gick efter en omsorgsfullt
fullbordad toalett ned i hotellets matsal. När han
tagit plats vid ett bord, kunde han ej annat än le
åt sig själf. Det var löjligt att ha låtit narra sig till
ett hus, i hvilket man ordnat en fälla för honom.
Han lofvade sig att hålla ögonen öppna hädanefter.
Då han höll på med desserten, inträdde en äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
