Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Har ni något emot att följa mig till mitt
rum.
— Jag ämnade just föreslå det.
George reste sig och gick visande vägen före
generalen.
Då de strax efteråt tagit plats i Georges rum,
såg den gamle herrn sig omkring med berömvärd
försiktighet.
— Ert lands minister bor midt emot, yttrade
besökaren efter att ha sett ut genom fönstret —
utmärkt! Här kunna vi tala ostörda, tillade han
sedan belåtet. — Min herre, jag vet hvilken
ovärderlig tjänst ni gjorde min vän. Det är mig först
och främst ett nöje att frambära min och många
andras tack därför. Så vill jag också ge er ett råd,
min ålder och min ställning — han smekte liksom
oafsiktligt frackuppslagets ordnar, när han uttalade
orden — tillåta mig det.
— Jag är er tacksam därför, sade George och
bugade sig.
Gamle Oloriz nickade och återtog:
— Inrikesministern, den helgonen förgöre! har
sin uppmärksamhet riktad på er. Ni spelade såväl
honom som presidenten ett spratt, när ni så
oförmodadt kom till señor Felipes hjälp. Både Alcosta
och Naguiera ha godt minne. Ni förstår? Tack
vare er befinner sig Quiroga nu utom räckhåll för
dem. Men de ha er kvar. Mitt råd är, att ni redan
denna dag lämnar staden.
— Anser ni verkligen, att jag bör det? —
George föreföll ytterst betänksam, som om förslaget
varit honom mer än motbjudande.
— Det är nödvändigt, vidhöll generalen ifrigt. —
Jag och många med mig vilja för intet pris, att
något ondt skall hända er. Vi anse det som en
helig plikt att lämna er all den hjälp, som står i vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
