Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Bara att rycka upp landets kommunikationer
kommer att kosta oerhördt, sade George.
— Åh, början är ju gjord, invände Jim Cox, som
alltid blef ängslig, då George talade om de summor,
deras företag skulle sluka.
— Alltsammans måste göras om. Tänk bara på,
att de hamnar, som finnas, måste muddras upp, kajer
anläggas, järnvägar dragas fram genom landet.
— Man kan väl taga litet i sänder, föreslog Jim
Cox, hvilkens ängslan växte.
— Naturligtvis, medgaf George och strök från
läpparna bort ett slugt leende, som ett ögonblick
krusat dem. — När komma vi fram? tillade han
därpå.
— Jag har rest den här vägen en gång förr.
Enligt tidtabellen skulle vi vara i San Antonio
klockan fyra. Men hinna vi dit före kvällen, ha
vi tur.
— San Antonio, är det en stor stad eller bara
en köping?
— Det är ingenting. Banan slutar där af det
enkla skälet, att man inte byggt den längre. San
Antonio är ett namn och ett magasin af soltorkadt
tegel.
George nickade. Han hade inte väntat något
annat. Därmed tände han en af de inhemska,
fuktiga cigarrer, med hvilka han försett sig, och lutade
sig mot ryggstödet för att tänka.
— Vänta ej på särskilda tillfällen, mumlade han
för sig, som om han läst upp en läxa, — utan grip
de små omständigheterna och gör dem stora. Endast
svaga och obetydliga människor sitta och invänta det
gynnsamma ögonblicket, stora män skapa dem själfva.
— Hans tankar flögo till Harriman, Rockefeller,
Vanderbilt och många andra. De hade lyckats, alldeles
som George Harrison här ämnade göra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
