Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glade och gemytlige äfventyraren, hvilkens humör
aldrig lät sig rubbas.
— Vi stanna, sade han och gaf den sofvande
kyparen en lekfull puff i sidan. — Visa oss rummen!
Kyparen reste sig motvilligt, gnuggade sömnen
ur ögonen och beredde sig att gå. Värdshusvärden
trädde gäspande ut ur det inre rummet.
— Señor stannar? frågade han, tydligen
förundrad öfver, att gästens beslut ändrats.
— Ja, svarade Jim Cox och gäspade i sin
ordning på ett sätt, som ej i något afseende gaf värden
efter. — Vi äro uppriktigt sagdt så uttröttade, att
vi ej orka rida ett steg på tjugufyra timmar. Vi
måste sofva ut ordentligt. Alltså rummen, unge man!
Kyparen såg på värden och denne nickade. Då
vände kyparen om och gick före. Jim Cox trampade
tätt i hälarna på honom, sedan han vinkat åt George
att följa.
Huset bestod af tvenne våningar. Den öfre, dit
de nu styrde stegen, innehöll sex rum, tre på
hvardera sidan, skilda åt genom en smal korridor. Det
första, beläget närmast den branta trappan och med
ett fönster vättande åt baksidan, föll Jim Cox i
smaken.
— Det är onödigt att se på de andra, förklarade
han. — Vi ta det här.
— Och det bredvid? frågade kyparen, som nu
ej föreföll fullt så sömnig som förut.
— Naturligtvis det med, sade Jim Cox, hvilken
nu tycktes beredd att gå in på, hvad som än
föreslogs.
Kyparen nickade tillfredsställd, kastade en blick
inåt rummet och gick, sedan han mumlat:
— Är det något, så stampa bara i golfvet.
Så snart han aflägsnat sig, började Jim Cox strax
undersöka allt omkring sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
