- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
28

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


George kastade en blick mot den dörr, genom
hvilken de trädt in.

— Trappan knarrade otäckt, gaf ni akt på det?
Jag gick så lätt som en dansös uppför den, och det
oaktadt gnällde hvarenda steg, som om jag
förolämpat plankorna genom att röra vid dem.
Kommer någon hit upp den vägen, hör vi honom på långt
håll. Nu kan ni lägga er och taga en tupplur,
Harrison. Före klockan elfva händer ingenting.

George delade hans åsikt. Skulle verkligen något
inträffa, var det inte troligt, att det skedde före
midnatt. Två minuter senare låg den unge mannen med
slutna ögon, utsträckt på rummets enda säng,
ytterligare ett par minuter därefter sof han.

Jim Cox lyssnade med ett belåtet leende till de
jämna andedragen. Denna lugna beslutsamhet, som
tillät en hel natts välbehöflig sömn inför en okänd
och kanske dubbelt hotande fara, imponerade nära
nog på honom.

— Det är rätt, nickade han — alltid begagna
tiden. — Själf svepte han den medhafda filten kring
kroppen och sträckte ut sig på golfvet, sedan han
af gammal vana kännt efter, att knifven löpte lätt i
slidan och revolvern satt åtkomlig på sin plats.

Hela huset tycktes sofva, ty icke ett ljud störde
tystnaden.

Ungefär vid tiotiden på kvällen knarrade trappan
sakta under smygande steg. Jim Cox, som ägde den
för en man i hans ställning oskattbara förmågan att
hvila, utan att därför alla hans sinnen slumrade,
vaknade genast. Utan att åstadkomma ett ljud satte
han sig upprätt och lyssnade. Månen var redan
uppe, ty genom fönstret såg han en husvägg på
trettio, fyrtio stegs afstånd belyst af dess sken. När
han efter ytterligare en blick genom fönstret
konstaterat detta samt funnit, att stallet jämte rummet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free