- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
45

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då George öppnade munnen, skyndade han att säga:
— Vill ni se något roligt, Harrison? Spärra upp
ögonen och håll er utom skotthåll. I sin ordning
placerade Jim Cox hatten på bösspipan, lyfte den
senare så högt, att hufvudbonaden var fullt synlig
från bakhållet midt emot och sprang sedan utstötande
ett högt tjut tvärs öfver vägen.

Två skott ljödo tätt efter hvarandra, och tvänne
kulor hvisslade obehagligt nära förbi George, som
stannat och förvånad betraktat sin följeslagares
åtgärder.

Med krökt rygg återvände Jim Cox till vägens
andra sida.

— Nå, Harrison. hvad tror ni gossarna tänka?
började han. — Som George inte tycktes ha en aning
därom, fortsatte han omedelbart: — Vi gå i ordning
med frågorna och taga vid precis, där jag slutade för
en stund sedan. Det är tydligt, att de haft en man
posterad i skogsbrynet för att iakttaga oss. Som jag
mycket riktigt påstod, har han sprungit före och
varskott kamraterna: nu komma de, och allt det där.
Ni begriper väl, att de blifvit uppiggade och litet
nervösa också. Det finnes ingenting, som lättare bringar
en flock karlar ur gängorna än att ligga och vänta
på någon annan, som hvarje ögonblick kan visa sig.
De ha hållit fingrarna på tryckena, så att det värkt
i knogarna på dem. Litet emellan ha de varit på
väg att slänga en kula hit öfver. Jag har själf legat
och lurat så där och vet hvilken själfbehärskning,
som fordras för att inte skjuta. Hvarenda nerv är
spänd, och ögonen stirra i en viss riktning, så att
det svider i dem. Den ena kvarten går efter den
andra, och ingen kommer. Då slappnar man till en
stund för att nästa minut bli förargad på sig själf.
Och så sneglar man på kamraterna för att se, hur de
taga det. De kika tillbaka, och deras ögon säga: sköt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free