- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
47

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taga vi affären, som ni kallar den. Nå, nu har den
vissa små hakar, det bestrider ni väl inte! Affären...
ja, bevars, men detaljerna då!

— De äro er sak, Cox.

— Där har vi det, Harrison! De äro min sak...
skönt! Då får ni också ge er till tåls och höra
på mig. — Snegla inte uppåt backkrönet! Ett bättre
skydd kunna vi aldrig få. Och de där gynnarna ligga
nog kvar. De veta, att vi inte knussla på patronerna.
Men de veta ännu inte, ifall deras skott träffat. Vi
kunna alltså lugnt utgå ifrån, att de en god stund
ännu stanna på sin sida om ravinen. De ha hästar,
men vi äro till fots. De behöfva således inte göra
sig någon brådska. Nå, nu inbillar jag mig, att
de tro minst en af oss vara skadskjuten, kanske
död. — Jim Cox brast plötsligt i ett tyst,
kluckande skratt, som förmådde George att undrande se
på honom. — Jag kan hålla fem mot ett, fortsatte
han — att den, som sköt första skottet, fått en
ordentlig dufning af kamraterna. Hvarför sköt du, hvad?
Kunde du inte vänta, din klådfingriga kanalje? jämte
en hel hop i samma stil. Och jag håller lika mot
lika, att karlen svurit på, att han affärdat endera
af oss. Han är säker på sin sak, Harrison, han vet,
att han träffat. Er hatt föll så naturligt, att det var
en lust och glädje åt det. Och sedan tjöt jag och
sprang öfver vägen lika naturligt, som om jag sett
er stupa för en kula. Det gjorde jag riktigt bra,
medge det, Harrison!

För att göra honom till viljes nickade George.

— Jag hoppas bara, att mitt tjut hördes öfver
till gossarna på andra sidan, fortsatte Jim Cox med
en förnöjd grymtning. — Det vore mycket ledsamt,
om det inte gjort det. Nå, nu tro de, att en af oss
sitter här och pysslar om den andre. Såvida de inte
äro nog fräcka att inbilla sig, att de bägge sista
skotten också råkade målet. Men det är kanske att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free