Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
veranda löpte. Jim Cox utstötte en hvissling, gällare
än någon föregående, för att uttrycka sin
tillfredsställelse. Endast en magnat i ordets vidsträcktaste
bemärkelse ägde ett dylikt boningshus.
En hofmästare i mörkt livré mötte nedanför
trappan och såg undrande på de bägge dammiga
främlingarna.
— Señor Quiroga? frågade George och gled ur
sadeln.
— Min husbonde är hemma, men...
— Låt någon leda hästarna till stallet och sköta
dem väl! befallde Jim Cox. — Anmäl oss sedan!
Det är brådt, begriper ni.
— Min husbonde ämnar just resa bort, sade
hofmästaren värdigt. — En främmande señor anlände
i går...
— Skall er husbonde också resa? afbröt George
och bet sig i läppen. Hans första ingifvelse hade
varit, att Quiroga ej var den man, han hoppats.
— När vi råkat honom, ändrar han kanske
tankar, sade Jim Cox på sitt trygga sätt.
Hofmästaren smålog tviflande och gick mot
trappan, sedan han först vinkat åt en stalldräng att
taga hand om hästarna.
— En främmande señor? frågade George
likgiltigt, och följde mannen.
— Ja. Främlingen medför hälsningar från en
amerikan...
George stannade midt i ett steg. Han kände
Costa Negras inbyggare tillräckligt för att veta, att
benämningen endast användes om personer från
Förenta Staterna, och han undrade, hvilka hälsningar
en landsman kunnat sända Felipe Quiroga.
— Harrison heter den amerikanske señoren,
upplyste hofmästaren tjänstaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
