- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
133

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spillrorna efter den krossade stolen. Bragt ur jämvigten
af den oväntade scenförändringen lossade lansiären
ett skott och kulan borrade sig in i väggen
någonstädes. Omedelbart därefter splittrades fönstret
bredvid honom och i ett regn af glaskärfvor flög Jim
Cox ut på verandan, där han grep karlen i nacken
med ena handen, i lifremmen med den andra och
handlöst slog honom i golfvet. Tio sekunder senare
återvände han, släpande den afsvimmade karlen efter
sig. Med en vårdslös rörelse lyfte han kroppen in
genom fönstret och klef själf efter.

— Det där gjorde vi tusan så fint, utbrast han
belåten, och såg från den ena till den andra af de
innevarande.

Vid dörren stod Quiroga med den unga flickan
i sina armar. Bredvid dem sågs George ifrigt
framåtlutad sluka sin värds vackra börda med ögonen.
Kring kapten Desiderios liflösa kropp trängdes några
förvirrade tjänare.

— Tag hand om den här! sade Jim Cox till
dem och pekade på den sanslöse lansiären. — Ja,
Harrison, sådant här kallar jag omväxling, vände
han sig därpå till George.

Den unga flickan hade öppnat ögonen och såg
sig skrämd omkring.

— Pappa... hvad var det? hviskade hon.

— När du hämtat dig, skall jag berätta. — Señor
Harrison, detta är min dotter, Gloria, som
sannerligen gjorde sin entrée i ett nog så dramatiskt
ögonblick. — Ja, barn, här ser du min räddare,
om hvilken jag så ofta talat.

George skyndade sig att fatta den lilla hand,
som räcktes honom.

— Och detta är señor... señor... förlåt, jag
vet ej en gång ert namn... señor...

—Cox... Jim Cox i alla väder, svarade denne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free