Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOSJUNDE KAPITLET
KÄRLEK, POLITIK, AFFÄRER M. M.
Den sista ryttaren hade skymts bort vid en vägkrök.
Señorita Gloria vände sig med lågande ögon mot
George, som tankfull stod ett stycke från henne.
— Ändtligen! utbrast hon.
— Hvad? — George vaknade ur sina
beräkningar och såg frågande på henne. Det var ej
möjligt annat än att lägga märke till den unga flickans
skönhet. Hennes praktfulla typ med de svarta,
blixtrande ögonen syntes snarast höra hemma i någon
romantisk skildring från förra seklets början, men
det hindrade icke mannen från i går att intagas af
en beundran, som han hvarken ville eller kunde dölja.
Nästan exalterad riktade Señorita Gloria blicken
mot himlahvalfvet och utropade patetiskt:
— Mitt fosterland!
George nickade, under det ett halft spefullt drag
efterträdde det beundrande uttrycket i hans ansikte.
— Alla revolutioner företagas i fosterlandets
namn, sade han torrt. — De, som misslyckas också.
Señorita Glorias svärmiska ansikte stelnade
plötsligt. Med stora förvånade ögon såg hon på George.
— Señor Harrison!
— Señorita Gloria!
Den unga flickan bet sig i läppen, förbryllad
och oviss, hvad hon borde svara. Osäkerheten dref
en mörk rodnad upp på hennes kinder, och hon
mötte hans leende ögon med ett iskallt uttryck.
George uthärdade hennes blickar utan att blinka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
