Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Låt oss vända nu, afbröt hon litet otåligt
hans tysta reflexioner.
— Som ni behagar.
De gingo tillbaka mot boningshuset, sida vid
sida. Promenaden genom allén tog ungefär tio
minuter men icke en stafvelse yttrades.
Nedanför trappan stannade señorita Gloria ett
ögonblick.
— Tack för ert underhållande sällskap! sade hon
ironiskt.
George låtsade ej därom utan bugade sig tigande.
— God natt! — Den unga flickan skyndade
uppför trappan.
— God natt, señorita! svarade han. Det var
något i hans tonfall, som förmådde henne att vända
sig om. Hon stannade på trappan och räckte
impulsivt ut handen liksom för att godtgöra sin
ovänlighet nyss.
Med två raska språng förflyttade sig George upp
till henne, grep den lilla handen och kysste den.
Señorita Gloria ryckte till vid hans häftighet, och
George släppte genast hennes hand. Vördnaden för
kvinnan var en del af hans religion och att skrämma
eller på minsta sätt förefalla en dam besvärlig, syntes
honom som ett brott. Med en djup bugning steg
George åt sidan för att låta henne passera.
Hon såg på honom, alltjämt oförstående, böjde
därpå hufvudet till en stum hälsning och gled in
i huset.
En stund blef George kvar på haciendans
veranda grubblande öfver hvad som passerat.
— Det var ett fiasko, medgaf han om än
motvilligt — men ännu är intet förloradt, tröstade han
sig strax efteråt. Med sitt vanliga lugn tände han
en cigarr och drog några bloss. I full jämvikt igen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
