Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
\
Jag log åt hans förbittring. Vid minnet
af alla de lättsinniga drag, jag fått reda på
de senaste dagarne, kände jag mig ytterligt
harmsen och tyckte just det gjorde honom
godt.
Han återtog: "Ni är en besynnerlig ung
flicka, fröken Tell! — Jag undrar
verkligen huru långt ni kan vilja komma."
"Jag försäkrar er icke en bit längre! Jag
har kommit just dit jag ville. Innan vi
började detta samtal, visste jag att ännu i
denna stund ert hjerta var deladt emellan mig
och en qvinna, som jag blygs att tänka på —
och jag har nu hört er, straxt efter sedan ni
gjort mig en förklaring, hyckla, hyckla så
utomordentligt, som ingen mer än ni kunde göra.
Men jag skall erkänna, att någon bigt var ni
naturligtvis icke skyldig mig. — Ni ville
ingenting förstå; och det är detsamma. Förstå
nu blott, kammarjunkare von Zellsings! alt jag
änn’ en gång upprepar mitt sista ord: jag vill
icke tillhöra er."
"Ett öppet språk, fröken Tell!"
"Het bör nu icke längre missförstås."
Han kom åter bort till mig; men jag
yttrade allvarligt och bestämdt:
"Jag ber att vi nu få sluta. Vi ha inlet
vidare att säga hvarandra. Om ni vill
stanna här för att tala om väderleken, skall jag
försöka vara en så äniabel värdinna, som
möjligt. Men om ni fortsätter detta, då måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
