Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
och att tanken på den norrske lafidtjunkaren,
som min far så ogrannlaga framhållit såsom
ersättning, skulle plåga mig liksom hela den
föreslagna resan.
Den senare blef emellertid beslutad och
dagen var redan bestämd.
Det var qvällen förut, en varm och stilla
sommarqväll. Jag gick ut för att taga farväl af
mitt kära Elfdala och alla mina favoritplatser.
Vemodig ströfvade jag omkring från berså till
berså och stannade slutligen nere vid elfven
under skuggan af de gamla susande alarne.
Detta var min allrakäraste älsklingsplats.
Derifrån såg jag på ena sidan, inbäddadt bland
päronträden, det gulrappade boningshuset med sitt
gammalmodigt brutna tak, och från den
andra det gyllne korset på den lilla
sockenkyrkan och idegranen som gungade sin mörka
krona öfver min mors graf. Jag tänkte på
henne med mera saknad än någonsin; jag
anropade hennes ande alt bedja godt för mig,
så alt jag snart, rätt snart kunde fa följa
henne till det bättre landet och jag inbillade mig
att jag i den smekande vindfläkt, som for
förbi, hörde hennes stämma svara mig med det
ljufva sjunkande tonfall, jag så väl mindes.
Nattens dagg hade redan fuktat
gräsmattan, der jag låg försjunken i dessa
vemodsfulla svärmerier, då jag såg Gertrus mössa
nalkas; och med en afskedssuck så djup, som
om jag för alltid och ej endast för några vec-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
