Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
i det han med en viss blygsam ledighet tog
sig friheten förmoda hvem jag var, tryckte
hjertligt min hand, presenterade sig såsom Ole
Björnslaads nevö, Even Björnstaad, löjtnant i
Hans Kongl. Svenska och Norrska, — nej!
Norrska och Svenska majestäts tjenst.
Jag helsade artigt igen på den unge
mannen och började tala något om natur och
belägenhet.
Han sade mig att för honom var denna
natur ingenting. Att ban deremot mycket hört
talas om Sverige och dess hufvudstad och
komplimenterade hit och dit öfver mitt hemlands
öfverlägsna behag.
"Ni bor således här?" sade jag.
"Nej, Gudilof! icke i detta andenäste. Jag
har endast besökt min onkel. Det är en af
hans favorilegenheter att bebo delta hus."
"Ni bor i staden likväl och icke på
No-rehjcm hos er onkel ?"
Det var verkligen förhållandet, men nu
skulle man snart ditut att betyga sina
föräldrar sin vördnad, hvilka voro på besök der
under ett par månader.
"Såå!" sade jag, "vi få således lära känna
två slägtfamiljer. En tur för oss."
"Nej, ingen mer än mina föräldrar, hvad
jag vet" — förklarade den unge mannen.
"Jag räknar äfven Olof Björnstaads egen
familj!" sade jag. "Ty dea är äfven för oss
fullkomligt obekant."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
