Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
"Du Even? Behagar du någonting?" —
och åter hade jag för mig det der stående
draget af myndighet.
"Endast att en passant la taga afsked af
min onkel," svarade den unge mannen med
en blick på mig och en på min far, hvarpå
följde en knapphändig presentation, några ord
allmänt och några ord inkognito emellan
onkeln och nevön.
"Jag har den äran att kanske på
Söndagen komma ut", slöt den sednare, mer som
en hemställan, än såsom ett faktum.
"Jag finner naturligt att du vill helsa på
dina föräldrar", sade onkeln. "Jag behöfver ej
säga dig huru mycket de värdera din
uppmärksamhet. Var det något vidare, Even?"
Till svar bugade sig löjtnanten med en
viss spotsk ödmjukhet och tycktes vilja
derefter adressera sig till mig, men onkeln gaf ett
otåligt tecken åt kusken, och löjtnanten hann
med möda rädda sig undan de kringrullande
hjulen.
"En hygglig ung man!" sade min far."
"En temeligen vidlyftig seigneur att ta
reda på," sade Olof Björnstaad, men återigen
med sin gamla godmodighet; och derpå
lemnade vi blixtsnabbt både seigneuren och
Kristiania.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
