Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
till Orvar Odd (den salige eller lefvande, vet
jag inte} och Harald. Hårfager och Olof
Trygg-vason och Ormen långe (hvarvid jag tänkte
på Olta).
Olof hade önskat, i det han förde mig lit
till bordet, att jag icke måtte vara för
mycket trött af resan och ännu mer af hans
pratsjuka svägerska, som synbarligen icke var hans
favorit.
Jag tror ej Jakobina hade några sympatier
för honom heller, men hon älskade hans
"taffel", som äfven visade höjden af all slags lyx
och öfverflöd. Der fanns bouillon och porter
att börja med, der fanns stekta njurar,
kalkon, gåslefverpastej, franska champignoner och
Oud vet hvad för rara saker, som tillika
serverades på veritabelt äkta, kinesiskt porslin.
Jag vet ej om delta var Olofs svaghet;
bestämdt såg jag alt det var Ottas. Hon
tyck-les ock småningom mer uppmjukad af alla de
vackra fraser min far ställde till henne. Del
låg i min fars sält några reminiscenser från
fordom. Han höll oratoriska tal till vår
värdinna, kärnfulla till värden, bombastiska till
Jakobina, pompösa till hela Norrige; och
Jakobina var uppenbarligen upplöst af förtjusning.
"Vi skola icke urarta" — yttrade denna
dam — jag ber: ett glas Sherry!"
"Hvad, ett glas Sherry till? — Ni vore
värdig en plats bland de gamla Göther," —
sade min far. "Er skål, madame!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
