Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Jag har intet angenämare minne af min
far, än från denna dag. Med en hos honom
sällsynt finkänslig ömhet fyllde han, icke blott
sin egen, utan äfven en mors plats, och då
ban af grannlagenhet ville lemna ossensamna,
bad jag honom stanna för att deltaga i våf
stilla glädje.
Först på aftonen gjorde Olof och jag
en-same ännu ett besök i albersåen. Der
uppstod fråga när vår förlofning skulle eklateras.
"I morgon dag!" föreslog han.
"Det låter sig ej göra" — invände jag —
"ty här i landet brukar man vexla ringar vid
det tillfället."
"Nå än se’n?" — frågade han leende.
"Nå än se’n? — det är ja klart att då
vi inga ringar ha’, kan ingen eklatering bli
utaf."
"Men om vi nu hade dem..."
"Ja men det ha’ vi inte, som du vet."
"Låt se om den här lilla tingesten duger"
— svarade han och upptog en liten rund
sköldpaddsdosa, inom hvars genomskinliga lock
tvänne ringar, en omåttligt stor och en
ovanligt liten, blixtrade emot mig. "Det är väl
emot bruket att beställa sin egenf ring; men
det kunde ej hjelpas och du skall ärligt få
betala den."
"Ack Olof, Olof! — Det var således der-
Agnes Tell■ 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
