Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
de honom allt, som var houom kärt, dyrbart
och löftesrikt.
Det var en dag af ostörd och stilla glädje.
Vi voro mest ute och således för oss sjelfva.
Vid måltiderne sällskapades med Otta, som
tycktes ha’ föreställning om att vi voro
hemfallna åt någon slags sinnesförvirring.
Föröfrigt behandlade hon mig fortfarande som "flickan"
och — hvad som sårade mig ännu mer —
som gäst.
Detta kunde dock ej passera i längden
och efter en veckas förlopp steg jag en dag
tidigt upp, för att möta henne på hennes
morgonpromenad, och var då bestämd alt reda vissa
förhållanden och uppdraga en gräns för detta
alltför legera behandlande. Jag ville dessutom
taga notis om åtskilligt och beredde mig nu
att, i kraft af en deciderad lon, taga
tömmar-ne om hand.
På terrassen mötte jag svägerskan, då hon
redan kom Irån sin rond all verlden omkring.
Jag beklagade det och tillkännagaf det min
afsigt varit, att få i hennes sällskap se mig om
i bodar och visthus.
Hon låtsade ej om det senare, utan
yttrade endast något om att taga tiden i akt och
ej göra dag till natt eller tvärtom, men gaf
mig ändå en nick, som skulle föreställa
komplimang och tillade alt Ole säkert i alla fall
ej skulle våga låta morgonsolen skina på mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
