Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
min man, blef dag från dag alK mer
olyeksbrin-gande. Ty festån hon numera ingen makt hade
att aflägsna min make frän mig, hade hon dock
— hvad kanske icke var mindre betänkligt -—
stor makt att aflägsna mig från honom. Jag
ogillade nemligen hans svaghet för systern
såsom en brist på ömhet och omtanka för mig,
och jag började att tänka på någon ersättning
för de löften, hemmet sviket, och att söka
denna ersättning utom dess helgade härd. Jag
uppgjorde planer att få komma ut i den på
afstånd lekande verlden och lemna, åtminstone
till en tid, detta ställe, som aldrig bringat oss
någon rått hemtrefnad.
Hur dåraktigt det var, så mycket mera,
som hemmet aldrig förr erbjudit mig så
mycken stilla fridfull trefnad, som just nu, då min
man i bokstaflig mening bar mig på sina
armar och gjorde allt för att muntra mig. Han
gick till och med så långt att serskildt för
sådant ändamål efterskrifva sin brorson och
gifva honom i uppdrag att vara min
roligbets-minister, hvilket kall den unga löjtnanten äfven
fyllde på bästa sätt. Då jag nu i minnet
genomgår den korta liden af min konvalescens,
förstår jag ej huru jag kunde längta ifrån ett
sådant lif, så fullt af frid och oskyldig
glädtighet.
En enda afton innefattar skildringar af hela
denna tid.
Vi ha1 slagit oss ned i biblioteket. Min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
