Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Morgonen derpå, då min man och hans
Syster sutto vid kaffebordet och troligen glömt
min närvaro i rummet innanför, blef jag icke
litet förvånad, att det första min svägerska
öppnade sina bitande läppar, la höra att det
var för att gå mina egna planer tillmötes.
Hon föreslog min man, att tillbringa
återstoden af vintern i hufvudstaden,
"Du kan väl ha’ nog af henne, du Ole!"
sade uon med sin välvilliga ton, "du som
ännu fortfar all vara kär som elt spektakel;
men betänk att hon är ung och vill roa sig
på annat sätt."
"Du har rätt" — svarade han. "Det var
ock min idé för en tid sedan, fast icke
egentligen af sammà anledning. Det skall behaga
oss båda att inreda elt hem för oss sjelfva i
vinter, tänker jag. Emellertid har jag icke
nämnt något till Agnes derom, emedan jag
glömt det, ända till dess du påminle mig."
"Det passar ju bra" — yttrade hon. "Del
skall göra henne godt nu sedan hon hämtat
sig och tycks fullt återställd, hvad helsan
beträffar åtminstone."
"Jag kan icke finna annat hvad allt
beträffar. Hon är Gudskelof! frisk som ett
vinterny och vacker som en solstråle."
"Och lekfull, som en sådan" — inföll Olta.
"Jag vet ej om det just är något
karakteriserande för Agnes" — svarade han. "Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
