Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i id
är lätt och glad till sinnes och det är det
bästa."
"Hon har förmåga att finna sig med all*
åldrar" — förklarade Otta — "och det är en
stor gåfva. Hon är mycket god mot Even,
som borde vara henne underlägsen både i
erfarenhet och förstånd."
"Menar du det?"
"Ja! och jag hoppas att gossen icke gör
sig hennes godhet mer till heders än den
förtjenar ; men unga karlar se alltid gerna något
annat under, allraheldst då de äro så utom sig.. .*
"Jag lyssnar, Otta, har du något, som
trycker din tunga?"
"Nej, hvad skulle det vara?"
"Jag kan icke veta. Jag tyckte du sade
att. Even var utom sig."
"Det må du väl ha’ sett sjelf."
"Af kärlek?" — frågade han och tände
en cigarr.
"Förmodligen! efter han bar sig så fjolligt
till i förtjusningen öfver det der porträttet."
"Har du något mer att insinuera?"
"Insinuera? — Jag vill väl tro, att du
sjelf är bekant med hvad jag sagt?"
"Med hvad, min kära syster? Du blir mer
och mer fruntimmer på gamla dar. Mén inte
kan du, en förnuftig menniska, intressera dig
för kårfek ?"
"Nej l Mig intresserar det föga, Ole! men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
