Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fia käftfifa trf bitter harm intog mig. Eftèr
en ling tystnad svåraste jag min man på hans
li?telsøfiiH& tal med en ton så kall, att jag sjelf
frös dervid’ "Jag föraktar alt svara annat pà
éitt tai, fin ött jag aldrig vidare beträder den ,
*«g, du vMdrw med din syster vid handen."
"Hvad menar du?*
"Jag menar, att ditt hem felir icke mitt
hem, så länge det äfven $f "Sn •sylters."
^Förhasta dig ej, Agnes! Du vtl ätt jag
år bunden &f mitt ord. Jag kan ej utvisa
henne. Mn henties fädernehem."
^StaiH» då hår?"
"Nej, i evighet nej* Der Hu nu Sr, tan
hvarken jag eller du stanna. Du måste följa
såvida ..." "
"Låt icke din systers anda leda dig för
»ngt, Otof," afbröt jag lugnt. "Och upphör att
fala till mig, som em jag vore förlorad, lag
varftar dig derför. Återstår det mig således
intet?"
wDet återstår dig" — svarade han och tog
min hand i sift — "det återstår dig, att
åter-férvärfva din makes aktning, hans välvitS^
skydd, hans för 4ig ständigt offrande hjerta
«c& en god tanke af de menniskor, blawà
hvilka to nödgas lefva. Det återstår dig först
och sist, att vinna förlåtelse af den, utan hvart
hjelp de bästa beslut ingen framgång ega."
"Du dömer käckt, min ffiàkef återtog j&g.
wÄr du tørtfcs&d att du äfven dömer rätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
