Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
någon gärd af deltagande och jag är beredd
att draga mig tillbaka, när ni befaller."
I mitt outsägliga betryck var jag
oförmögen att stöta tillbaka den enda vän, jag ännu
hade qvar, och räckande honom handen, sade
jag med rörelse: "Ni missförstår mig. Jag
hvarken kan eller vill försaka er vänskap."
J)et behöfdes ej mer, lör att förvissa den
mest inhilsfce af alla skapade varelser, att ban
endast hade alt sträcka ut handen, för att
fånga den länge och försigtigt förberedda
segrens byte.
"Vänskap?" — utropade ban med passion.
"Hvarför längre kläda vår glödande känsla i
denna kyliga skrud? Länge nog ha’ vi tömt
försakelsens kalk. Nöjets bägare är bräddfull.
Räck mig den, Agnes! och låt mig ändtligen
höra från dina läppar den ljufva bekännelsen
att du älskar mig?
Om blixten slagit mig, kunde jag ej känt
mig mera döfvad, än af dessa vansinniga ord.
Jag stod mållös af förvåning, blygsel och
glödande harm, men alla dessa känslor upplöstes
i en isande förfäran, då jag hörde en person,
som i detsamma promenerade förbi, i hånfull
lon yttra: "Lål icke mig afbryta! Lycka till
god fortsättning, mill herrskap!"
Var det inin svägerska, som yttrade de
orden? Det är möjligt, men jag brydde mig
ej om alt forska derefter. Del enda jag
brydde mig om var del skärande medvetandet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
