- Project Runeberg -  Dikter /
37

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då störtade mången kämpe fram

Med sköld och med blixtrande svärd.

Och sången gick öfver skummig flod,

Den gick öfver grönklädd lund;

Då strömmade mången kämpes blod
Deruppe vid templets grund.

Men plötsligt stannar den lyftade arm
Med svärdet höjdt emot skyn,

Och blodet stelnar i kämpens barm:

Han ser en förunderlig syn.

Förtrollad är lansens blodiga spets,

Nu sjunker den nt*d mot jord.

Men klart i de häpna kämparnes krets
Ljöd prestens manande ord.

Presten.

Håll upp, håll upp! I himlens namn jag bjuder.

Må svärden hvila från sin vilda gång!

Hör, tempelklockan öfver nejden ljuder:

Hon sjunga må i frid sin tysta sång.

Se, Ilodens svan på sträckta vingar sänker

Till oss sig ned att bedja till sin Gud.

En himmelsk glans kring hvita halsen blänker,

Och sången blandar sig med klockans ljud.

Se dit, se dit, du tvifvelsamma skara!

Hvem är den svagaste på jordens ring?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free