Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fionnuala - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyckeln till din framtidd gåta
Bär du i ditt eget bröst.
O, må ej min ande gråta
Öfver dig i tidens höst!
Skydda troget fridens vårar,
Att ej splitet dem förgör!
Hur de flyta, ångrens tårar, —
Det som skett dock aldrig dör.
Må mitt dystra öde tala
Varningsord i hvarje strid!
Tro, ja, tro Fionnuala!
Hon har kämpat — hon har frid.
Det var så tyst i den gröna dal
Som under en midnattssky.
Fast kämpar der stodo till tusental,
Det hördes ej knäpp eller kny.
Blott klockorna sjöngo i darrande rymd
Om himmelens ljufliga frid,
Och solen, ej af en molnfläck skymd,
Kring templet strålade blid.
Men jungfrun så lätt till altaret flög,
Af fröjd hennes hjerta slog.
Till heliga korset hon sakta smög
Och kysste dess fot och dog.
Der låg hon hvit, der låg hon så skön,
Nu hade hon funnit ro,
Ty solen sken öfver fagra ön
Med strålar af kärlek och tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
