- Project Runeberg -  Dikter /
124

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag vilseförs i drömmens riken
Af den musiken.

Ack nej, ack nej!

Jag tror dig ej.

Ibland jag i ditt hjerta blickat
Och sett en himmel der, så ljus,

Och när dess englar mot mig nickat,

Jag glömt så gerna lifvets brus.

Men ack, hur lätt af moln den täckes,
Och ljuset släckes!

Ack nej, ack nej!

Jag tror dig ej.

Så blir du evigt mig en gåta: —

När kan jag lösa den en gång?

Säg, skall jag skratta, skall jag gråta
Åt detta ljufligt grymma tvång?

Skall jag en gång, ur tviflet tagen,

Mig se bedragen?

Ack nej, ack nej!

Jag tror dig ej.

Der är hon, — retfull som Gudinnan,

Ur vågens perlskum stigen opp!

Jag följer tyst förtjusarinnan, —

I hjertat kämpa qval och hopp.

Ha, blott en oskuldsblick! — Jag brinner,
Och allt försvinner . . .

Ack jo, ack jo!

Jag måste tro!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free