- Project Runeberg -  Dikter /
136

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag ville rodnad se på kinden,

En strimma blott af känslans ljus,
Och se dig fläkta bort i vinden,
Ack, blott det minsta glädjerus.

Men nej! Förr kunde ljuset svärta
En lilja med sin stråle då!

Uti ditt bröst man kallar hjerta
Ett ting, som knappt förmår att slå.
Så vintersolens kalla skifva
På himlen sitter blek och död,

Ty smälta vintrens frusna drifva,
Det kan blott vårens varma glöd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free