- Project Runeberg -  Dikter /
141

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Låt oss muntert binda kransar!
Sippor hvita, sippor blå,

Pilens gula silkesfransar
Och gullvifvor, täcka små;

Så violer, gredelina,

Draba verna, späd och hvit;
Några gräs, men nätta, fina,

Vill jag också fästa dit.

Så är kransen redan färdig,
Redan fästad i mitt hår.

Den är landets oskuld värdig,
Enkel som en nordisk vår.

Men hvad oskuldsfullt jag finner,
Ar min fröjd på lifvets stig.

Enkla landsbygd, derför brinner
Ock mitt hjerta varmt för dig.

Tyst, min lyra! Klockans toner
Klinga mildt från häll till häll.
Bönen flyr till högre zoner,

Solen sjunker, det är qväll,

Hem jag ilar till min kammar,
Glad och sorgsen på en gång.
Allt är stilla: lampan flammar,
Flämtar, dör — liksom min sång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free