- Project Runeberg -  Dikter /
159

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det träd, som böjes ned mot mark,
Det lefver än med sårad bark,

Och bruten krona spirar snart
Mot skyn igen med ungdomsfart.

Och lågan, som af vind och snö
Mot jorden pressas ned att dö,

Dess röda tungor, se! de gå
Med makt mot ljusets hem ändå.

Så skall min själ ej vissna hän,

En krypväxt på en mossig sten.

Har du en glimt af himlens ljus,

Så höj dig siark ur mist och grus.

Ej känslans blomsterkrona skall,
Fast lutad, dö i storm och svall,
Och tankens låga, än ej släckt,

Skall fly ditupp, trots nordans fläkt.

Nu komme lif, nu komme död,

Min kind m& blekna, må bli röd, —
En man jag står vid ödets gång
Och sjunger stolt min glädjes&ng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free